Socialtjänsten

O my, O my!

Nu har jag arbetat en vecka och två dagar på Arbetsmarknadstorget, socialtjänsten, försörjningsstöd, Västra Hisingen. Jag har redan egna ärenden, jag skriver egna utredningar och fattar egna beslut. Detta i samråd med trevliga arbetskamrater som alltid tar sig tid att svara på frågor. Men ojojoj. Det är inte enkelt. Det är inte utan viss ambivalens och jag är fortfarande inte säker på att detta är mitt "kall". En sak som är säker är dock att det är OTROLIGT lärorikt!

Det kommer att bli en spännande och arbetsam sommar. När det blir mitten på Augusti då finns det en person som gjort sig förtjänt av lite ledigt och det, ja det det är jag! :)

Sommarvikariat

Ja, plugget lider mot sitt slut. Jag är snart klar, snart är det dags för examen. Förstår ni, 3.5 år till ända liksom. Galet, fantastiskt och lite skrämmande. Idag har jag i alla fall tackat ja till ett sommarvikariat, på arbetsmarknadstorget. Det gäller myndighetsutövning, ekonomiskt bistånd och människor som står nära arbetsmarknaden. Så, jag får det jag vill, erfarenhet av myndighetsutövning.

Först tänkte jag ju vara ledig direkt efter plugget, föräldraledig och få njuta av Lovi. Men sen tänkte jag om, tänkte att det är bättre att vara strategiskt. Att jobba sommaren och sen vara ledig. Så så blir det.

Men ni kan njuta av mig på helgerna hela sommaren, eller dricka sena koppar kaffe med mig på en trevlig plats i solen! Yes!

Nu ska jag fortsätta njuta av min kopp te, eftersom jag och Adam just nu pulvrar i ett par veckor så bjuds det inte på något extravagant fredagsmys... Nope!

Lugn.

Ja, lugnet börjar verkligen lägga sig. Brorsan mår bra trots alla turer fram och tillbaka, dagrehaben flyter på och skallbenet är på plats. Min c-uppsats är klar och inlämnad i väntan på betyg. Jag lyckades få ett VG på omtentan i social politiken och jag ligger i fas med alla uppgifter i innevarande kurs. Jag hinner liksom andas och jag känner själv att stressnivån är kontrollerbar igen. Lugnet börjar lägga sig på riktigt.

Jag kan liksom börja att planera och organisera igen, nu handlar det inte alltid om att släcka bränder. Nu kan jag återgå till att förutse och förebygga, vilket är väldigt skönt!

Egentligen hade jag hoppats på att jobba i påsk för vår ekonomiska situation med en föräldraledig och en student är ju sådär. Men ingen verkar ha behov av mig. Så, jag passar på att njuta istället. Njuta av att vara ledig. På riktigt. Helt ledig. Försöker "ta dagen som den kommer". Inte planera så mycket. Vara spontan. Rätt skönt ;).

Dessutom har jag bestämt mig, har velat fram och tillbaka ett tag kring hur jag ska göra med övervikten efter en stressig höst innan graviditeten och sen en graviditet. Jag har liksom trängt undan behovet av att göra mig av med kilona eftersom det varit så mycket annat. Men nu är det nog med strutsfasoner. På tisdag tänkte jag påbörja några veckors pulverdiet igen. Ja, det är ju tråkigt, men väldigt enkelt. Dessutom så har jag ju faktiskt lärt mig en väsentlig sak på min förra pulverdiet med xtravaganza, att hålla vikten. Det slog mig häromdagen att trots att jag bär på ett gäng extra kilon nu så har jag gått varken upp eller ner sen vikten stabiliserades efter förlossningen. Jag vet inte när det hände senast.

Eftersom examen närmar sig så har jag även börjat söka sommarvikariat. Jag har bestämt mig för att jobba sommaren mest för att bättra på mina referenser tills efter föräldraledigheten Vi får se vad det landar i ;)...

Nä, nu kanske det är dags att ta tag i den här dagen. Vi tänkte ju hinna med en vända till Gothcon innan vi ska på påskmiddag hos svärisarna.

Glad Påsk på er! :)

Fler bebisar?

Ja, det är frågan. Mitt uppe i vakennätter, förkylningar, begränsad egentid, trängsel m.m. så är kanske inte ett barn till den första tanken som poppar upp. Men, jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite sugen ändå. Adam är inte helt övertygad dock. Jag tänker lite så här att ska vi ha fler barn så är det nu, jag vill inte ha några sladdisar (i alla fall inte biologiska). Jag vill vara klar med barn via graviditeter inom en snart framtid.

Efter Lovis förlossning så var jag helt övertygad. Inga fler förlossningar! Konstigt hur det förändras.

Funderingarna går fram och tillbaka, ambivalensen är stor.

Vi får väl se hur det blir...

Till det fyllsta...

"Jag kommer att leva  mitt liv till det fyllsta" som Maria Montazami skulle sagt ;).

Idag blev ett första utkast av C-uppsatsen helt klart. Halleluja. Det betyder alltså att det nu finns en uppsats med alla relevanta rubriker och under varje rubrik finns det en samling ord. Japp, så är det. Nu väntar jag med spänning på vad min handledare ska säga om det hela och därefter får jag jobba vidare med det delar som kräver mera arbete.

Men de känns grymt skönt. Nu finns det i alla fall något klart som går att utveckla!

Nu inväntar jag domen från tentan i socialpolitik, jag är rätt övertygad om att det blir en komplettering. Bara jag slipper en ny salstenta så blir jag glad. Samtidigt så pågår kursen verksamhetsledning och organisation, näst sista kursen innan jag får ut min examen! Coolt!

Vid sidan om skolan som det sista tagit ALLT fokus så finns det ju också en familj och ett liv som pågår. Lovi är 4 månader gammal imorgon och Emil blir strax utskriven till öppenvården. Livet går sin gilla gång.
Det går upp och det går ner. Ja jösses i min lilla låda.

Imorgon ska jag lägga studentmössan på hyllan och leka förälder med Lovi på öppna förskolan och sen ska vi fira Frida som fyller 9 år!

O my...

Det är så jävla mycket just nu. Nästan inte hanterbart!

Jag ser slutet...

Jag tänker att om jag skriver det här så kanske det faktiskt blir lite mer påtagligt och därigenom genomförbart. I slutet på Januari så ska min C-uppsats vara klar! Så det så! Sen tentar jag av innevarande kurs i mitten på Januari så när uppsatsen väl är klar och tentan gjord så pluggar jag bara en kurs i taget igen... Jag längtar!

Sen examen i Juni. Shit. Tre och ett halvt år till ända. Mamma mia!