Jag har sörjt att amningen inte blev som jag ville, att det inte fungerade den här gången heller. Men börjar så smått inse att det är helt ok, min bebis mår bra och jag mår bättre av att inte stressa och pressa mig själv. Så, nu blir jag en hobbyammare. Jag ger honom den mjölk som finns när jag känner för det. För att få en mysig stund, närhet och värme. Så nu får äntligen mina bröst en chans att läka och Lovi får en chans att fortsätta vara den där stora klumpen som han föddes som... ;)...
Får se hur vägningen ser ut nästa vecka :)
Kanske snart dags att ta tag i min egen vägning också. Eller, det är dags. Efter helgen.
Mätt och glad kan jag till och med ligga själv och prata med mina föräldrar :)
Utan ersättning vet jag inte vad jag hade gjort... Sörjer dock också att amningen inte blev som tänkt. Första barnet här, och hade ingen tanke på att det skulle vara SÅ struligt eller känslomässigt jobbigt...
SvaraRaderaDen egna vikten skulle ju försvinna automatiskt sas det, men jag har bara gått ned 4-5kg sedan förlossningen för 6v sen!