Ja, idag är jag i vecka 36 + 0. September har känt hus långt bort som helst under hela graviditeten, men nu är det faktiskt "bara" 28 dagar kvar till beräknat datum. Minsann. Sen vet ju jag att bebisen inte alls behöver komma just det datumet, men oavsett så är det i alla fall slutspurten vi går in i nu.
Dock insåg jag när jag fick schemat som gäller för min första kurs att det inte nödvändigtvis kommer att bli helt lätt att kombinera studier med barnafödande. Men skam den som ger sig, och ärligt talat. Jag är trött på alla "goda råd" och på alla som säger att det är dumt att ens försöka. Även om jag vet att det i de flesta fall är av omtanke. Jag är inte naiv, går det inte så går det inte. Men om jag inte försöker klara av den terminen som kommer, ja hur ska jag då kunna veta om det går eller inte går?
Extra trött blir jag på dem vars underton säger att de tycker att jag gör helt fel. Att jag genom att inte "bara" vara hemma kan skada barnet. Att jag prioriterar mina studier och min karriär jämte barnet. Ve och fasa! Som tur är är det inte så många som har den undertonen. De allra flesta är mest bekymrade för hur jag ska hinna och hur jag kommer att må under tiden. Och den omtanken är helt ok :)...
Jaja, nu är Kaspian på förskolan. Adam sover en stund efter nattjobb och jag göttar mig vid datorn. Sen ska vi iväg och handla och kolla på ny dator till mig... Whieee!! :)
Klart du ska tuta och köra! :-D Samt hoppas att du inte är borta och föder under ett moment som är svårt att ersätta.
SvaraRaderaFördelen är väl att Kaspian får vara på Förskolan heltid eftersom du har studier?
Yes, Kaspian får vara på förskolan heltid oavsett vad jag och Adam gör. Vi har ju honom på ett kooperativ där vi har den möjligheten :)
RaderaDet kommer att lösa sig, på ett sätt eller ett annat...